Herman Lindqvists kolumn idag i Aftonbladet lämnar mig helt handfallen och uppgiven. Inte för det Herr Lindqvist själv uttrycker, det är genuint välskrivet och sakligt, utan för de kommentarer läsare lämnat. Dessa människor tycks söka efter varje chans att få vara rasist, oinformerad eller bara allmänt dum i huvudet.

Applodera? Denna "ursvensk" visar sannerligen sin passion och respekt för det svenska genom att inte ens förmå sig skriva som en vuxen människa. Banka argsint på tangentbordet och hoppas på det bästa. Förr eller senare lyckas du säkert konstruera ihop en mening. En mening som inte får dig att låta som en fullständig idiot i total avsaknad av ens de mest grundläggande språkkunskaper. Folkhemmet och alla de begrepp som hör därtill uppkom under de senaste etthundra åren. Vallonernas invandring skedde på 1600-talet. Folkskolan infördes i Sverige år 1842. Skulle några av dessa fakta påverka denna persons åsikter? Nej. Börjar jag seriöst överväga införandet av retroaktiv abort i Sverige? Ja.

Det finns inga fattigstugor idag och inte heller under vallonernas invandring. Konceptet getto existerade inte då alla utanför adeln mer eller mindre levde i sin egen avföring. Underhållningen bestod mestadels i att halvt arbeta ihjäl sig, i hopp om ett mål mat. Det var bättre förr. Då man slapp oroa sig över att invandrare skulle kasta sten på ambulanser och brandbilar. Mestadels för att sådana samhällstjänster inte ännu existerade.

Vad är det med dessa människor och att använda ordet "mångkulturell" som ett vapen? Något man klubbar motståndare över huvudet med till dess att deras hjärnor trillar ut. Men alla dessa försök till finurliga små poänger distraherar mig inte från det faktum att det inte nämns ett enda exempel av någonting genuint svenskt. De är hala som ålar min vän. Inoljade skitnödiga ålar, beståendes av ren viljestyrka och invandrarhat. Någonting genuint svenskt, minst sagt.

Yoghurtspasm